Språklig variation (lekter) - en sammanfattning

Idag ska vi sammanfatta allt vi lärt oss om språklig variation.

Lektionsmål: Få förståelse för hur språklig variation kan hänga ihop med socioekonomisk bakgrund, kön och geografisk härkomst.

Språkmål: Kunna diskutera och reflektera kring språklig variation utifrån egna erfarenheter, texter och avsnitt ur Värsta språket.

Hur skulle en sammanfattning av våra veckor med språksociologi lyda? Gör en sammanfattning i par och använd er av nyckelbegreppen som vi stött på i undervisningen nedan:

Språksociologi

Språklig variation

standardsvenska
dialekt

sociolekt

kronolekt

sexolekt

anglifiering

anglicism

domän

Lingua Franca

genusperspektiv

stereotyp

norm

klassperspektiv
socialt konstruerat

http://www.svd.se/kultur/klasskillnader-syns-i-spraket_4121435.svd

http://www.unt.se/uppsala/vilken-makt-har-ditt-sprak-697313.aspx

http://www.ne.se/ur/program/104315/avsnitt/580081/


Maktspråk:


http://www.ne.se/ur/program/104543/avsnitt/275055/



Ungdomsspråk:

http://www.ne.se/lang/ungdomsspr%C3%A5k?i_art_id=335745&originalURI=/lang/ungdomsspr%C3%A5k&mode=print

http://www.svd.se/kultur/sprakspalt/ungas-tal-ar-mer-an-bara-slarvigt_5816907.svd


Framtidens språk:

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/svengelska

Finns det ett manligt och kvinnligt språk?

Idag ska vi tillsammans med Anna undersöka och samtala om språket ur ett genusperspektiv. Finns det ett manligt och ett kvinnligt språk?

Vi ska idag fördjupa sig i språklig variation kan bero på kön.

Lektionsmål: Får förståelse för hur man kan studera språkliga uttryck ur ett genusperpektiv samt få inblick i hur språket kan ge uttryck för normer och stereotyper.

Språkmål: Kunna reflektera och diskutera kring hur språket kan ge uttryck för och kan spegla könsroller i samhället.

Viktiga begrepp

genusperspektiv, stereotyp, norm, socialt konstruerat.

1. Vad betyder ordet perspektiv:

När man studerar/tittar på ett ämne såsom språk, historia, religion genom olika glasögon (metafor för infallsvinklar, perspektiv). Dessa perspektiv/glasögon kan vara till exempel genus, ekonomiskt, historiskt, klass. Exempel: Vi vill fördjupa oss i miljöfrågan, detta kan vi titta på ur ett historiskt och ekonomiskt perspektiv. Hur har miljön förändrats det senaste seklet. Hur påverkar miljön länders ekonomi.

2. Genusperspektiv

Att studera ur ett genusperspektiv innebär att man tittar på saker/fenomen genom att granska hur det ser ut för kvinnor och män, vad som skiljer sig/vad som är gemensamt.

Man kan till exempel studera språk ur ett genusperspektiv.

Att diskutera

-Hur tror ni att tjejer respektive killar talar? Tror du att det finns oskrivna regler för hur tjejer/killar ska tala?

 

3. Stereotyp:

Detta är vår bild av hur män/killar/tjejer/kvinnor talar: kallas för stereotyp (=förenklade föreställningar av personer som ingår i en grupps egenskaper) Detta kan bli till en norm: ett krav/bild av hur man ska vara som tjej eller kille.

Enligt ny forskning på området skiljer sig inte sättet att tala på så mycket åt längre.

4. Socialt konstruerat

Att analysera genom ett genusperspektiv innebär  att se på kön som socialt konstruerat. Socialt konstruerat, vad betyder det? skapat av oss människor.

Språket är socialt konstruerat -vi människor uppfinner det gång på gång.

Men det finns många gamla rester i språket, andra språk såsom franska, tyska, kasus och men också vem som språket har riktat/riktar sig till. Nästa moment ska handla om vem/vilka språket ofta riktar sig till.

Titta på ett avsnitt av värsta språket om kvinnligt och manligt:

http://www.youtube.com/watch?v=fWnigRMbL2A

Att diskutera:

Kan ni komma på fler ord som innehåller man/män/herre?

Kort gruppdiskussion i grupper om tre.

Exempel:

-allmän, fransman, norrman, människa, polisman, man borde....,

5. Hen

Idag har pronomet hen introducerats och används på många ställen i Sverige. Hen som könsneutralt pronomen. T.ex. när personer är anonyma och där könet inte spelar någon roll.

Tips: http://urplay.se/Produkter/171617-UR-Samtiden-Sprakforum-2012-Sa-skapar-spraket-forestallningar-om-kon

Att läsa och undersöka: Alla dessa mansord har Gerd Brantenberg  och stereotyper/ normer bytt ut i en bok som hon skrev 1977. I Egalias döttrar berättas historien om pojken Petronius som växer upp i staden Egalsund i landet Egalia. Där kvinnorna på morgonen läser tidningen, pussar mannen på kinden och går till jobbet, medan männen oroar sig över barn, hem och huruvida de kommer att ha råd med en ny särk till sin frus nästa firmafest.

Att diskutera på bloggen: 

-Vad i texten reagerar du på och varför? Allt ni reagerar på!

-Tror du att orden med man/herre/män kommer att förändras i framtiden?

-Vad tycker du om ordet hen?

-Kommer vi att använda det könsneutrala pronomet hen i framtiden eller inte?
-Vad har varit mest intressant under dessa veckor? Maktspråk, framtidens språk eller genusperspektivet? Varför?

Framtidens språk?

Dela in er i grupperna och läs instruktionerna nedan. Läs texterna som länkas i inlägget högt tillsammans och diskutera frågorna i texten. Spela in er diskussion i Soundcloud och dela den med mig:

Lektionsmål: Ni ska få förståelse för varför svenskan lånar ord och begrepp från andra språk.

Språkmål: Kunna diskutera, analysera samt redogöra för de faktorer som leder till att vi lånar ord och begrepp från andra språk

Viktiga ord och begrepp:
Vad betyder?

Anglicism
Lingua franca
domän


Under 1900-talet växte sig engelskan stark och blev Lingua franca i kommunikationen mellan människor i hela världen. Vad beror det på att ett språk blir så dominerande? Vilka faktorer tror ni spelar in?

När vi tittade på SAOLs nyordslista såg vi att många av orden (verb och substantiv) var anglicismer. Inom vilka områden (domäner) tar vi de engelska orden istället för att hitta svenska motsvarigheter?

Stormakter i världen kommer och går. På 1500-talet var Tyskland ett land som hade starkt ekonomiskt och kulturellt inflytande och därmed blev tyskan också det språk man talade inom exempelvis handeln. På 1700-talet var Frankrike dominerande och därmed franskan. Ville man visa att man var fin och kultiverad skulle man tala franska. Men från och med 1800- talet blev Storbritannien en stormakt med starkt politiskt och ekonomiskt inflytande och efter andra världskrigets slut blev USA den främsta förebilden medan ryska blev de dominerande språket i kommunistiskt styrda länderna.

Läs artikeln nedan

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/svengelska

Att diskutera: Varför tror du att man använder sig av anglicismer? Vad vill man visa på, tror ni? Varför influeras vissa domäner i högre grad av engelska ord än andra?


Titta på länken nedan. Ni ska få se ett avsnitt ur Värsta språket. Titta på Fredriks intervju med en kille 13.20 in. Tycker ni att finns det några bra svenska ord för de engelska begreppen som vi lånar? varför/varför inte?

http://www.oppetarkiv.se/video/1145872/varsta-spraket-sasong-1-avsnitt-1-av-8 (13:20)


Apropå stormakter. Den amerikanska ekonomin har länge varit på tillbakagång och kanske det kommer att innebära att en ny stormakt tar över. Kommer vi influeras av en ny kultur, ny ekonomi och såklart ett nytt språk?

Läs artikeln nedan

http://www.dn.se/kultur-noje/sa-ser-framtidens-sprak-ut

Att diskutera: Vilka språk kommer svenskan influeras av i framtiden, anser ni? Inom vilka områden kommer vi få nya ord och begrepp? Vilket språk kommer blir framtidens Lingua Franca tror ni? Varför?

Är vi vårt språk och våra ord?

Idag ska vi diskutera närmare om varför och hur det svenska språket har förändrats och varför det är så kontroversiellt med vissa ord och uttryck. Varför försvinner och tillkommer ord och begrepp?

• Vi kommer först studera SAOL- nyordslista från i år. Vi kommer att diskutera huruvida vi kan känna igen vårt samhälle utifrån de orden som finns med på listan. Vilka ord skulle ni vilja komplettera med? Varför?

• Sedan kommer vi titta på ett utdrag ur en föreläsning av en språkvetare som heter Olle Josephson. Han talar om vilka faktorer som har påverkat det svenska språkets förändring.

• Vi läser två artiklar som handlar om makt och språk. Varför anses vissa sätt att tala bättre än andra och vad säger egentligen vårt språk om oss? Är språket en spegel för våra tankar och vårt förhållningssätt?

Lektionsmål: Få större inblick i de faktorer som gör att svenska språket förändras och olika attityder till språkets förändringar.

Språkmål: Kunna diskutera och resonera över varför nya ord och begrepp uppstår samt kunna reflektera över sitt eget och andras språkbruk och attityder till det.

Reflektionsuppgift:

Skriv en kommentar på inlägget där du lyfter:

1. Vad du fann mest intressant i artiklarna? Är vi våra ord och vårt språk? Visar orden och språket vi använder vilka vi är och hur vi ser på saker? Vilka ord och begrepp skulle du vilja ha bort från det svenska språket? Varför? Finns det något i det svenska språket som du saknar? Vad är det och varför?
2. Har du några ytterligare perspektiv på det vi pratat om i dag som du inte har fått möjlighet att säga under lektionen?


SAOL nyordslista 2013:
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/exempel_pa_strukna_ord


Artiklar:
http://www.unt.se/uppsala/vilken-makt-har-ditt-sprak-697313.aspx

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article16636999.ab

Brainstorming och diskussion kring språksociologi

Vår brainstorming kring begreppet Språksociologi:

Språksociologi enligt NE: 

Dessa ord nämndes mest när vi diskuterade frågorna nedan:

1. Varför tror du att man talar olika inom ett och samma språk

2. Varför tror ni att ni talar som ni gör?

3. Vilka personer anser du har påverkat ditt sätt att tala?

4. Hur tror du andra uppfattar ditt sätt att tala?

5. Har du någon gång upplevt att du blivit negativt/positivt bemött pga ditt sätt att tala. Berätta.

Vad är språksociologi?

I dag ska ni få träffa Anna Thorsell. Anna ska tillsammans med oss reflektera över och diskutera språksociologi. Vi ska tillsammans komma underfund med hur vi människor använder språket, varför ett och samma språk kan skilja sig åt och varför ni tror att ni talar som ni gör. Dessutom ska vi börja fundera kring vilka attityder vi och andra människor har till olika sätt att tala.

Lektionsmål: Få ökad insikt i betydelsen av begreppet språksociologi samt få insikt i olika attityder till språklig variation.

Språkmål: Kunna reflektera över och diskutera språklig variation samt olika attityder till dem.

Vi kommer avsluta lektionen med en kort reflektion kring:

1. Vad lärde du dig på lektionen idag?

2. Vad tycker du var mest intressant med lektionen idag? Vad gillade du och vad gillande du inte med vad du hörde?

3. Vad vill du lära dig mer om?

Reflektionen skriver ni som en kommentar till blogginlägget