- Vi kommer först studera SAOL- nyordslista från i år. Vi kommer att diskutera huruvida vi kan känna igen vårt samhälle utifrån de orden som finns med på listan. Vilka ord skulle ni vilja komplettera med? Varför?
- Sedan kommer vi titta på ett utdrag ur en föreläsning av en språkvetare som heter Olle Josephson. Han talar om vilka faktorer som har påverkat det svenska språkets förändring.
- Vi läser två artiklar som handlar om makt och språk. Varför anses vissa sätt att tala bättre än andra och vad säger egentligen vårt språk om oss? Är språket en spegel för våra tankar och vårt förhållningssätt?
Lektionsmål: Få större inblick i de faktorer som gör att svenska språket förändras och olika attityder till språkets förändringar.
Språkmål: Kunna diskutera och resonera över varför nya ord och begrepp uppstår samt kunna reflektera över sitt eget och andras språkbruk och attityder till det.
Reflektionsuppgift:
Skriv en kommentar på inlägget där du lyfter:
1. Vad du fann mest intressant i artiklarna? Är vi våra ord och vårt språk? Visar orden och språket vi använder vilka vi är och hur vi ser på saker? Vilka ord och begrepp skulle du vilja ha bort från det svenska språket? Varför? Finns det något i det svenska språket som du saknar? Vad är det och varför?
2. Har du några ytterligare perspektiv på det vi pratat om i dag som du inte har fått möjlighet att säga under lektionen?
SAOL nyordslista 2013:
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/exempel_pa_strukna_ord
Artiklar:
http://www.unt.se/uppsala/vilken-makt-har-ditt-sprak-697313.aspx
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article16636999.ab
Under dagens lektion så har jag lärt mig mycket om språkets utveckling och olika ords fenomen i samhället, jag lärde mig även om vissa ord hur vi känner igen dom i vårt samhälle ett ex är afterwork, då man tar med sitt jobb vidare till baren och tar en öl med sina kollegor. Jag har även fått större inblick i det som gör att vårt språk utvecklas hela tiden, och de med låneord.
SvaraRaderaDet jag fann mest intressant är hur vissa är väldigt konservativa när de gället språk dvs de vill behålla de gammla språket och vissa är totala motsatsen de vill utveckla språket, detta vill jag diskutera mer. Jag vill även diskutera det som vi snackade i slutet då att i Sverige så betraktas man som invandrare men i sitt hemland så betraktas man även som invandrare i vårat fall som svensk.
Under dagens lektion har jag fått säga allt jag ville, så jag har inga kommentarer mer.
Åhh, Afzal, det var återigen en intressant diskussion och jag fastnade också för när vi diskutera det med identiteten.
SvaraRaderaMånga i klassen lyfte det faktum att man varken kände sig som svensk eller irakier/alban/korean/bosnier/perser, att man befann sig i något slags ingemansland som någon så vackert formulerade det. Någon av er sa att man inte kände sig/blev betraktad som exempelvis alban när man kom ner till föräldrarnas hemland eftersom man inte kunde språket helt. Vad är anledningen till att ni inte heller känner er som svenskar? Vad är svenskhet egentligen? Hur definierar du svenskhet? Hur mycket betyder språket för ens identitet?
Har ni tänkt på hur det kommer att bli för era barn? Kommer de lära sig era modersmål eller kommer de enbart tala svenska? Vad tror ni de kommer betrakta sig som?
Vidare har jag tänkt på frasen "det är typiskt svenskt" som används nedsättande om vissa beteenden. Är svenskt bra eller dåligt? I vilka sammanhang är svenskt bra och i vilka sammanhang är det dåligt?
Kan ni hjälpa mig att reda ut detta? Vad anser ni?
Orsaken till att jag själv inte anser mig själv som svensk är för att mina föräldrar inte är svenska. Jag kanske blir uppväxt på ett annat sätt än vad en svensk blir. Det är svårt att bli accepterad som en svensk eftersom vi invandrare oftast ser ut på ett annorlunda sätt.
RaderaJag tycker att "svenskhet" kopplas även med religion, husmanskost, levnadssätt osv. De flesta invandrare är muslimer och därför tycker och tänker man också på ett annorlunda sätt än vad en svensk gör. Vi har andra traditioner och vi ser på saker och ting annorlunda.
Jag tror att det kommer bli lättare för våra barn att känna sig som en svensk eftersom jag är uppvuxen i Sverige och kan tala och skriva flytande svenska. Jag kommer vilja lära min barn mitt modersmål men det skall kunna svenska bättre eftersom vi bor i Sverige. Jag tror mina barn kommer betrakta sig som både svensk och Alban.
Typiskt svensk i dåliga sammanhang kan vara t.ex. att man är snål, att man lägger sig vid en viss tid och att man nöjer sig med "Svensson" livet, villa, volvo, vovve. Det som är bra när man tänker svensk från en invandrares perspektiv är att man är smart, har ett bra jobb, duktig i skolan osv.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaJag håller med Merita när det gäller att vi är uppväxt på ett annat sätt än svenskar samt att vi har andra traditioner. Runt om i världen så finns det olika folktyper och traditioner. Där varje människa tillhör en folktyp och tradition. Vi som är uppväxta i Sverige blir inte betraktad som det som kallas för "Svensk" eftersom vi ser annorlunda ut i utseendet och att vi även har andra traditioner och levnadsmönster. Men egentligen så uttalar vi den svenska språket bättre och kan den mer än våra moderspråk. Detta gör att när vi åker ner till våra hemländer så talar vi vårt moderspråk med brytningar och kan därför inte kommunicera lika bra så som när vi talar svenska. Detta gör att vi inte vet egentligen var vi är "hemma".
RaderaFör varje generation så blir vårt modspråk sämre och sämre och det kan jag märka på mig själv eftersom jag kan inte hyfsat bra albanska och då kommer mina barn att ha det svårare med den albanska språket och så vidare...... att till slut så kommer moderspråket att försvinna. Våra barn kanske kommer känna sig mer som svenska mer fortfarande så kommer delningen att leva kvar i samhället. De kommer inte bli bemötta som svenskar utan albaner.
Som sagt så finns det olika kulturer och traditioner. De flesta utav svenskarna lever ett sambo liv där äktenskapet inte är så viktig. Man kan föda barn utan att var gift samt kan man leva med sin partner utan att vara gift och delar på ekonomin. Den svenska samhället är jämställd det innebär att kvinnorna är och tar del i samhället och är ute i arbetslivet. Får lov att ha förhållande med killar/tjejer redan som ung. Medan i andra traditioner och kulturer så måste man vara gift innan man skaffar barn. Man kan bli utsätt som H*RA ifall du föder barn och inte är gift. Man får inte ha förhållande före man har blivit i en viss ålder o.s.v samt att kvinnorna måste uppföra sig på ett viss sätt som ex. vara hemma och ta hand om barnen laga mat m.m.
Det är inget fel på dessa traditioner och kulturer med de som gör att det som växer upp i den svenska traditionerna tycker att de andra traditionerna är hopplös och förtryckning mot kvinnor och då skapas det en vägg och negativa åsikter och idéer kommer ut. Samma sak tycker de som är uppväxta i den andra traditionen att svenskar är hopplösa och hur kan man ha barn utan äktenskap? Så bildas det även där negativa saker och det är de som gör att det blir delning i samhället.
Intressant, Merita men jag måste vidare problematisera begreppet svenskhet. Är inte de ungdomar vars föräldrar är födda i annat land med och skapar ett vidare perspektiv på vad svenskhet innebär? Hur mycket av de kulturella drag som du nämner i ditt inlägg beroende av person snarare än kultur?
RaderaArdita, är inte de kulturer och traditioner som du lyfter snarare ett storstadsfenomen mer än kulturellt. Jag tänker kanske att man i stora städer oavsett om det är i Malmö eller Pristina har en mer modernare syn på relationer och jämlikhet? Vad tror du?
RaderaVidare tänker jag att det mer modernare sättet att se på relationer, på samboförhållanden och barn utom äktenskapet inte har funnits så länge i vårt samhälle. Min mamma t ex blev tvingad att gifta sig eftersom hon råkat bli gravid. Det var så skamligt för mina morföräldrar! Hon var bara nitton år och detta var i slutet av 60-talet.
RaderaIdag har jag lärt mig varför och hur det svenska språket har förändrats genom tiderna. Det vi fokusera mest på var nya ord och begrepp som har uppståt i det svenska språket. Jag har fått större inblick i de faktorer som gör att svenska språket förändrats. Flera av dessa ord och begrepp är igenkända sen innan som t.ex. svenne, blogg, plastmamma osv. Vi har fått ganska många nya låneord som t.ex. afershave, afterwork och interface. Vi har även lärt dess betydelse och varför de har uppkommit. Jag har förstått att nya ord är sammankopplad med hur samhället har förändrats t.ex. ordet homoäktenskap det har skapats för att det nu är acceptabelt. Jag har också insett att svenskan påverkas av invandrare.
SvaraRaderaDet jag tyckte var mest intressant och skulle vilja lära mig mer utav var det med att i Sverige känner jag mig inte som helsvensk och i Kosovo känner jag inte mig som en alban. Jag själv anser att det är delvis språket som avgör detta men även sättet jag tänker och beteer mig på. När jag är i mitt hemland märker andra människor att jag är från utlandet bara utifrån mitt beteende och sättet jag agerar på. Detta beror på att jag lever ett annorlunda liv i Sverige än vad de gör i Kosovo, ett mer nyanserat och utvecklat liv. Det jag har själv upplevt är att vi invandrare oftast är vänligare och hjälpsammare mot varandra och andra än vad svenskar är. Nu menar jag inte detta i ett negativt eller positivt sätt. Dessutom gäller det inte alla svenskar men de flesta svenskar är "kallare" på sättet att tala. När jag åker till mig hemland är alla väldigt kärleksfulla och omtänksamma och när jag väl är där tar jag lite avstånd från allt detta eftersom jag inte är van vid detta, dessutom kan jag inte språket tillräckligt bra för att uttrycka det jag vill ha sagt.
Intressant! Tycker du att det känns som ett problem för dig att det är så?
RaderaIdag har jag lärt mig hur det svenska språket har utvecklats och vilka nya ord som har uppkommit. Det var ord som jag brukar höra vardagligen som t.ex. afterwork,chatt osv. Jag ansåg vissa ord som slang ord som ungdomar använder mellan varandra. Det jag fann mest intressant var när vi diskuterade orden som t.ex. svenne och blatte sen att vi också kom in på just det om identitet. Vi har fått jättemånga nya låne ord eftersom samhället utvecklas hela tiden och i och med att Sverige är ett mångkulturellt land så är det normalt att man lär sig nya ord.
SvaraRaderaDet jag skulle vilja diskutera mer är just om varför språket avgör hur man är som person och vem det egentligen är som bestämmer ifall man är ''svensk'' eller inte.
Några ytterligare perspektiv som jag inte hade möjlighet att säga under lektionen var det om att man anses som svensk när man åker till mammas och pappas hemland men här i Sverige anses man som invandrare trots att man är född här.
3. Har du några ytterligare perspektiv på det vi pratat om i dag som du inte har fått möjlighet att säga under lektionen? Skriv i din kommentar i stället.
Jag tänker att ingen annan kan bestämma ens identitet, dvs ingen ska tala om vem du är, eftersom det är bara du som kan göra det. Ser du dig som svensk är du det, ser du dig som makedon-turk är du det. Ser du dig som både och är du det. Det ska ingen ha åsikter om tänker jag. Hur tänker du?
RaderaJag tror vidare att en persons identitet är så komplex. I vissa situationer är man mer det ena och i andra situationer är man det andra. Dock tror jag att det är bra att ha koll på i vilka situationer man är det ena eller det andra. Mest för sin egen skull så man inte känner sig förvirrad. Men hur utvecklar man den kollen, tror du?
RaderaDe självklart att ingen kan bestämma ens identitet , man är den man är och det bästa man kan vara är att vara sig själv, att kunna stå för den du är och vara stolt samt nöjd. Det spelar inte så stor roll vart man kommer ifrån egentligen men eftersom att jag är född här och har bott här i hela mitt liv så känner jag mig mer som en svensk än turk-makedon. Man försöker passa in i samhället och följa den svenska traditionen osv. Det kan vara svårt ibland eftersom att man har föräldrar som kommer från ett annat land och när man är nere på semester så känner man sig som en turk-makedon och glömmer Sverige helt. Jag håller med dig Hanna, ingen ska ha åsikter om hur man själv känner sig vare sig vart man kommer ifrån, och som du säger ibland är man det ena och i andra situationer är man det andra och det är helt enkelt upp till var och en.
RaderaUnder lektionen så lärde jag mig under vilken period vissa ord uppkom och varför de uppkom. Vi diskuterade också vissa ord som engagerade många i klassen vilket är bra. Jag la också märke till att vissa slangord som jag inte trodde existerade i den svenska ordboken,faktiskt finns där. Lektionen var lärorik och intressant och jag tycker att det är bra att vi inte diskuterar enskilda viktiga personer såsom Marie Antoinette. Det är mycket bättre att vi diskuterar ur ett samhällsperspektiv.
SvaraRaderaKul att du tycker det, Sacha, och det är bra att du ger mig sådan konstruktiv kritik. Tack!
RaderaJag personligen betraktar inte mig som svensk, jag tror det är för att jag har fått en annan uppväxt jag har levt och föds upp med en olik kultur än vad den svenskar befinner sig i, även att utseendet är en faktor som påverkar. En annan faktor är att vi har en mycket olik kost funderingar och resoneringar än vad svenskarna har. Och den största faktorn som jag anser påverkar mest är att jag betraktar inte mig som svensk eftersom mina föräldrar inte är det och de uppfostra mig som afghan.
SvaraRaderaDet konstiga är att ändå om vi kallar oss svenskar så anses vi inte vara det utav folket på grund av utseendet(som merita nämnde ovan) och våran livsstil.
Så som man tror svenskhet defineras är att äta syströmning och dansa framför granen :P, men det är inte sant. Så som jag definerar svenskhet så är det framförallt religion och levnadssätt och traditioner.
Med mina barn i framtiden så kommer jag främst och lära dom att tala afghanska för att jag tycker att man bör hålla hårt i sitt ursprung, men svenska kommer de lära sig naturlig i dagis skola etc. Jag tror självklart att mina barn kommer betrakta sig som afghaner eftersom de kommer även ha ett utseende som inte är "svenskt" dvs blåa ögon, blonda.
Håller med dig Afzal. Man ska hålla hårt i sitt ursprung och låta alla fina traditioner leva vidare. Det svenska samhället är mångkulturellt, i synnerhet i Malmö och här höjer ingen på ögonbrynen för vem du säger dig vara. Att försöka dela upp människor i olika fack. För spelar det någon roll egentligen? Men varför gör vi det?
RaderaUnder dagens lektion lärde jag mig om hur svenska språket förändras med tiden och hur nya ord från andra språk kommer in i den svenska akademiska ordboken. Med hjälp av de olika orden från andra språk så kan man se att Sverige är ett mångkulturellt land. Det fanns många ord som jag kände igen och använder daligen som tex chatt och sms som kommer från engelskan. Det fanns även ett antal ord från mitt eget hemspråk arabiskan. De här orden har kommit hit med invandrarna och eftersom det är folket som styr språket och dess förändring så är det självklart att nya ord uppkommer bland folk, som då blir allt vanligare när man talar. Jag anser att ens talesätt beror på bakgrunden som man har och även vart man är uppväxt och bland vem man är uppväxt. Tex om man talar både svenska och arabiska så är det självklart att man kan blanda ihop dialekterna ibland, vilket alla invandrare har svårt med när dem ska lära sig det nya språket. Dem man umgås mycket med påverkar även ens talesätt genom att man tar ord ifrån dem och även anpassar sig till deras dialekt.
SvaraRaderaDet var intressant att diskutera ordet svenne och blatte, om hur de har uppkommit och varför. Jag tycker att hela ämnet är intressant eftersom man känner igen sig mycket väl tex med orden och hur man talar beroende på vart man kommer ifrån och hur man anpassar sig till sitt umgänge.
Jag hade gärna velat lära mig mer om varför vi som är svenskar med en annan bakgrund känner oss som invandrare i Sverige men när vi väl besöker våra hemländer så känner vi oss som svenskar. Jag tror det kan bero på att vi är både och, vi har en annan bakgrund men är uppväxta i Sverige och har anpassat oss till det svenska samhället. Men fortfarande så har vi i oss vårt ursprungliga nationalitet på grund av sin familj, släkt och resorna till hemlandet nästan varje år. Därför är det svårt för oss att anpassa oss till 100 % i både Sverige och hemlandet.
Jag anser att det är väldigt viktigt att kunna både svenska och sitt modersmål eftersom det är de språken som hjälper en mycket i livet, det är även kunskaper som man har med sig hela livet. Svenska måste man kunna om man bor i Sverige för att kunna kommunicera med folk, skaffa ett arbete och även utveckla sitt liv. Sitt modersmål måste man kunna för att det är ens språk, så att språket inte ska dö ut och även för att kunna kommunicera med sina släktingar från andra länder. Eftersom jag talar svenska för det mesta så kommer nog mina barn vara bättre på svenska än arabiska, men givetvis så ska jag tala med mina barn arabiska så mycket jag kan så dem lär sig, för de kommer lära sig bra svenska i vilket fall.
Intressant iakttagelse, Jasmin: "Med hjälp av de olika orden från andra språk så kan man se att Sverige är ett mångkulturellt land [...] De här orden har kommit hit med invandrarna och eftersom det är folket som styr språket och dess förändring så är det självklart att nya ord uppkommer bland folk, som då blir allt vanligare när man talar."
RaderaEn sak jag undrar över: Varför måste man anpassa sig till 100%? Är det möjligt, egentligen? Ska vi inte ha ett samhälle där vi kan definiera oss som vi vill och där ingen behöver känna att man ska anpassa sig till 100%? Vad tror du är viktiga förmågor för människor i ett mångkulturellt samhälle?
Under dagens lektion lärde jag mig mer om de svenska språket. Vissa ord som jag trodde hade endast funnits under min generation hade tydligen kommit till mycket tidigare som till exempel; Blatte och svenne. Dessa orden används än idag, en del som skoj och en del rasistiskt. Mellan "blatte" vänner är det okej att kalla den andre för "jävla blatte". Anledningen till det är för att man själv är det och förstår att det är skoj, vi känner även en "connection" när en blatte yttrar sig på de visset. Hade en svensk sagt "jävla blatte" hade man tagit väldigt illa upp och det hade skapats en konflikt mellan personerna. Idag kallas många svenskar för svenne men det är inte lika många som vågar erkänna att det tar illa upp så som vi invandrare reagerar och det beror helt enkelt på för att vi är mer agressiva och känsliga.
SvaraRaderaDe svenskarna vill ha sagt med ordet blatte är kackerlackor dvs. att VI har kommit in till Sverige som små kryp och tagit över en del och de invandrarna påstår med begreppet svenne är att de är rasister på ett och ett annat sätt. Det har bildats grupper, VI och DEM. Därför hade jag velat få bort dessa ord från de svenska språket men fastän man hade förbjudet dessa orden eller tagit väck dem så hade det ändå levt kvar eftersom vi som är födda här men har utländsk bakgrund kommer alltid leva med det och det kommer gå över till våra barnbarn. I Sverige känner jag mig som en arab eftersom mitt hårfärg, hudfärg, min humor, mitt sätt att bette mig,religion samt kulturen som jag har ärvt av mina föräldrar. När jag åker till mitt hemland där ser de mig som en svensk och anledningen till det är för att de vet inte exakt hur en RIKTIG svensk är som person dvs. hur de Svensson livet ser ut men samtidigt så har vi också påverkats lite av de svenska samhället med de menar jag att vi har fått en del av de svenska samhället och en del av de utländska vilket gör så att vi står mitt i mellan.
Jag Kommer aldrig utnämna mig för svensk eftersom jag är uppväxt tillsammans med min familj och släkt som har en helt annan kultur än de svenska samhället. Vår levnadsätt måltid osv. är rätt så olika och de sättet som mina föräldrar har väglett mig är mer arabiskt vilket gör att jag anser mig själv mer som arab. Jag kommer även förra de vidare till mina barn och vill jätte gärna att mina barnbarn förr det vidare eftersom det är våra rötter dessutom vinner man mycket på det idag om man kan flera kulturer och språk inom yrken.
Min hårfärg*
Raderaföra*
Jag tror att vi alla reagerar lika kraftigt på nedsättande ord som "svenne" och "blatte" och visst tror jag att man kan använda uttrycken som skoj men är inte det en ganska svår kod att lära sig, att veta när det är ok och inte ok? Hur använder man ordet blatte och svenne inom kamratgruppen? Vad vill ha sagt med det?
RaderaJag tycker att dessa artiklar är intressanta eftersom man kan se de ur olika perspektiv. I artiklarna så märker man att skribenten försöker uttrycka sina åsikter och förmedla att man har makt om man kan tala på ett formellt och korrekt vis. Enligt artikeln så finns det möjligheten att upptäcka hur en person är och i vilken ''klass'' personen befinner sig i genom att se hur personen talar och skriver. Skriver man formellt så betraktas man som en utbildad person med många möjligheter i livet. Personligen så anser jag att man i vissa situationer kan upptäcka hur en person är eftersom det oftast är så att språket speglar en person. MEN de flesta av oss anpassar sitt språk efter mottagaren och situationen man befinner sig i, och om man råkar lyssna på en konversation som en person för med en kompis så kanske man hör en massa slangord,svordomar och ett helt enkelt olämpligt talesätt men denna personen kan mycket väl vara utbildad och kunnig trots detta eftersom denna individ förmodligen talar på ett mer formellt vis med arbetskollegor och på presskonferenser o.s.v. Men ett faktum är att man bemöts på ett bättre sätt om man kan tala på ett formellt vis med svåra begrepp än om ens ordförråd endast består av en massa slangord. Jag anser inte att det föreligger behov av att ta bort ord som tillkommit i den svenska ordlistan eftersom det faktiskt är väldigt positivt att ett språk kan utvecklas och få in ord och begrepp från andra kulturer.
SvaraRaderaNär jag läste artiklarna gav de mig mer än ett perspektiv vilket gör det lättare för mig att jämföra sättet de skriver på. I artiklarna nämner det mycket om hur viktigt det är att kunna prata rätt men frågan är vem är det som avgör rätt och fel? De nämner bland annat att kunna tala på ett "fint" och korrekt sätt och det betyder makt dvs. det är då man har goda kunskaper. I artikeln nämner dem även att man kan förstå personens personlighet genom sättet man talar på. Jag tycker inte att det stämmer riktigt eftersom man talar inte likadant med alla. Alla har ett "speciellt" sätt att tala på beroende på vem det är man talar med. Man anpassar sig mer efter vem det är, som tex vissa använder endast slangord när det är ute bland ungdomar medan på arbetsplats, skola eller mot äldre samt folk man inte känner då försöker man alltid prata ren svenska med bra ordförråd.
SvaraRaderaJag håller med Sasha, man ska inte behöva ta bort ord som kommit till av invandrare eller slangorden tvärtom behåll det, det är bara bättre! Och anledningen till att jag tycker så är för att på så sätt kan man jämföra hur ordboken/ordlistan har förändrats med tiden och från vilka språk det är man har tagit de orden ifrån. Det är alltid kul att kolla efter ett par år hur det har förändrats eftersom själva språket är effektivt och den förändras snabbt pga små förändringar som påverkar språket t.ex. slangord. Det kommer alltid upp nya intressanta ord.
Håller med dig! Det är kul och intressant att språket spelar de människor som speglar de människor som använder det men språket kan också användas för att ge uttryck för olika fördomar i ett mångkulturellt samhälle. Hur ska man förhålla sig till dessa?
RaderaVad jag lärde mig om Svenska lektionen var nya ord i den Svenska ordlistan, nya ord som kommer från Engelska samt andra länders ordlista. Anledningen till detta kan vara att dessa ord är enklare att säga eller att folk från Sverige tar ord och använder det som vardagliga ord vilket senare sprider sig till hans eller hennes kompisar som sprider sig vidare tills samhället har fångat upp ordet och ordet då får en egen plats i ordlistan. Varför folk fångar upp ord från andra och använder dem som vardags ord vet jag ej men min teori är att man fångar upp ord som person man gillar (kompisar,familjen samt andra man står nära) och det då får en inverkan i din hjärna och du börjar använda ordet automatiskt. Du kanske inte märker det själv men om dina kompisar använder ordet "vad skoj det va" istället för "vad kul det va" så kommer du till slut använda ordet "skoj" istället för "kul" med tiden, det vill säga ifall du spenderar mycket tid med dem kompisarna. Tack o hej för mig ^_^
SvaraRaderaTror precis som du att man fångar upp ord och begrepp från personer ser upp till och som fungerar som förebilder för en. Har du och dina kompisar ett gruppspråk med egna uttryck? Kan du ge exempel på några ord och uttryck? Speglas ditt språk på något sätt dina intressen och av mangan?
RaderaArtiklarna fick mig att tänka till och man fick en bild i huvudet om hur det egentligen är och jag tycker att de har delvist rätt. En sak jag inte riktigt förstod varför de anser är fel var just det med ordet ''städerska'' , varför ska man inte kunna säga det? Det är kanske inte så trevligt att städa när man kan jobba med precis allt annat men det är fortfarande ett jobb och man gör det för att tjäna pengar och försörja sig. Dessutom behöver man utbildning för att få det jobbet idag så jag förstod inte riktigt vad som var så fel med att uttrycka sig på det sättet. Därtill la jag också märke till att de skriver mycket om hur viktigt det är att tala rätt , att det visar vilken ''klass'' man tillhör , men vem är det som avgör det? Varför får man inte tala hur man än vill utan att någon ska dömma en och bestämma hur du är som person beroende på hur du talar? Det finns vissa situationer där man talar på ett sätt men det behöver inte betyda att man är låg-klassad för det eller att man är en dålig person.
SvaraRaderaJag anser att man hade kunnat ta bort ord som kanske får människorna att känna sig kränkta som t.ex. ordet ''svenne''. För övrigt tyckte jag att orden var jättebra och jag kände igen de flesta eftersom att Sverige är ett mångkulturellt land och det är normalt att nya ord kommer in eftersom att man pratar dagligen med olika människor. Några ord som jag kände igen som jag brukar använda under min vardag var: flippa,chatt och sms:a.
Jag tror att medelklassen har lite dåligt samvete för att de finns människor som städar efter dem, då känns det kanske bättre för samvetet att ge dem en finare yrkesbeteckning.
RaderaEller är det som du säger: att vara städerska är som vilket jobb som helst som kräver sin kompetens och personliga kvaliteter därför är yrket också värt ett annat namn. Kanske är det inte bara att städa det går ut på utan även att ge service och lösa olika problem för kunden. Då passar kanske exempelvis lokalvårdare bättre :) Vad tror du?
Det mest intressanta ur Aftonbladets artikel är hur de indirekt lyfter fram att man inte får uttrycka sin åsikt i Sverige utan att det ska anses vara rasistiskt och kränkande. Jag håller absolut med om det, då min personliga åsikt är att vissa situationer helt enkelt går överstyr. Många människor tar åt sig alldeles för mycket och startar onödiga konflikter. Vi bor i ett land med yttrandefrihet, visserligen får man inte hetsa mot en folkgrupp men jag tänker då: Varför är det rasistiskt om en medelålders svensk gubbe uttrycker sig genom att säga "blatte", men inte om en ungdom med invandrarbakgrund säger "svenne"? Är det inte i princip samma sak?
SvaraRaderaNågot jag reagerade mer på är huruvida skribenterna använder sig av sitt skriftspråk. I artikeln "vilken makt har ditt språk?" använder sig författaren av ett rätt så akademiskt språk, ett "fint" språk så att säga. Men i artikeln "Rasism förstör landet" använder sig författaren av ett fritt och "fult" språk, när man läser den kan man känna av ett visst osammanhang bland raderna. Detta visar då hur pass mycket tal- och skriftspråket påverkar oss och hur makt språket har i samhället. Använder man sig av det "fina" språket så blir man mestadels av tiden respekterad mer, man blir uppskattad och tagen på allvar.
Så som Sacha säger i en av sina kommentarer så speglar språket vem man är, de flesta av oss anpassar sitt språk efter mottagaren och i vilken situation man befinner sig i.
Eftersom svenska är ett språk som utvecklas jämt och ständigt så finns det heller inga behov av att avlägsna några ord, visserligen hade man kunnat ta bort ord som helt enkelt inte används längre men det är svårt att veta. Hade man börjat avlägsna ord och dragit in nya hela tiden så tror jag faktiskt att språket hade blivit sämre och i framtiden hade vi kanske börjat använda oss av allt "fulare" språk, då de nya orden är otroligt moderna medans de äldre är akademiska.
Jag har inget mer att tillägga då jag fått säga mina åsikter under lektionstid, väldigt intressant diskussioner och jag tycker att det är bra att vi arbetar med något som är mer samhällsrelaterat och jämförbart med vuxna och oss ungdomar, att vi inte enbart fokuserar på ETT ämne utan något man kan se från flera perspektiv. Detta ämnet kan man vinkla ur individens syn beroende vilket ursprung man har, var man är uppväxt och vilket umgänge man har. Bra!
Jag tror lite att det beror på att skribenterna skriver i olika genrer men också att de har skilda bakgrunder - den ene professor och den andra journalist. Journalisten väljer en mer friare och personligare stil, vilket passar för en krönika, och låter sina personliga åsikter skina igenom medan professorn skriver på ett formellt och objektivt sätt. Eller?
RaderaSom sagt tycker jag också att artiklarna var väldigt intressanta och det som jag fann mest intressant i dem är att dem säger exakt hur det är när det gäller språket och hur dem kopplar till det med makt. Hur vi talar och hur vårt språk är formulerat beror ju på hur man är uppväxt och vilka man är uppväxt med. Det vill säga att vi är på sätt och viss våra ord och vårt språk det visar vart vi kommer ifrån och vart man var uppväxt.
SvaraRaderaMedans andra blir som sitt umgänge exempelvis man är från utlandet och talar egentligen med lite brytning vilket anses som ett ”fattigt” språk medans ens kompisar talar med ett lite mer ”rikare” språk då kan det blir så att man tar lite från dem och till sist börjar man att tala som dem. Så det kan också vara så på de sättet att man ”väljer” hur man vill tala. Jag skulle inte vilja ha bort några särskilda från de svenska språket för att det finns ju en a anledningen till varför det kom in i de svenska språket. Det är så vi kommunicerar med varandra och det förklarar mer hur vi verkligen känner …nu talar jag om slangen de så vi uttrycker oss. Men det jag skulle gärna vilja få bort är var som är ”korrekt ”svenska och vad som är ”fult” eller ”fattigt” svenska. Tex standardsvenska som ändvänds oftast i arbetsklassen, skolan osv det verkar som att man har delat upp alla i olika kategorier om man är lärare så förväntas man att tala standardsvenska och om man är elev så förväntas man att tala ett ”fattigare” och ”fult” språk. Vem är det som bestämmer vad som är fel och rätt egentligen? Jo det är vi men ändå väljer vi att göra på detta viset.
Inget är rätt och fel men olika sätt att utrycka sig passar i olika sammanhang. Ni pratar slang mellan varandra och i informella situationer men växlar över till en mer formell svenska då det krävs och förväntas. Det är språklig förmåga enligt mig, dvs att ha rikt och nyanserat språk och kunna växla mellan dessa två sätt att tala.
RaderaI en situation där man pratar mer slang behöver man målande begrepp för att uttrycka sig och berätta men i andra situationer där man ex talar med äldre eller människor man inte känner måste man tala mer neutralt och uttrycka sig genom ord som man vet att alla förstår. Detta för att underlätta kommunikationen :)
Det som väckte mitt intresse var framförallt Aftonbladets artikel som handla om hur ord kan få odugliga konsekvenser i samhället. Att man blir rädd att säga de man egentligen vill eftersom det kan leda till konflikter på grund av att människor missförstår det du vill säga. Som exempel ifall man säger städerska istället för lokalvård så kan människor ta det illa upp eftersom det kränker de som städar. Men de kan ha ett poäng att det är kränkande eftersom när man hör ordet städerska så kan man betrakta det som ett "slav och outbildad yrke". Men egentligen så är det en vanlig yrke som alla andra. Jag tänker studera efter gymnasium och kanske behöver jobba på helgerna som städerska. Det innebär inte att jag är en utbildad person och inte har erfarenheter om utbildning men det finns människor som ser det på ett negativt sätt och då mår även inte de som jobbar inom städbranschen sig bra när de får höra allt som sägs om deras yrke. Det som jag tyckte var intressant i den andra artikeln var hur språk är makt. Att standardsvenska är det som uppfattas som rikast, finas och bästa språket och att även grupper som har makt och inflytande ekonomiskt, politiskt och socialt har det som kallas för "fint språk".
SvaraRaderaEnligt mig själv så visar språk och ord hur vi ser på saker och ting även våra åsikter. Jag som person säger vad jag tycker och känner för något som ex. ska det vara monarki eller republik i Sverige? Då säger jag min åsikter kring vilket jag tycker ska är bättre för Sverige........osv. Men ord och språk visar hur du är som person eftersom det kan hända en dag att du inte är på humör och kanske är rätt kaxig av dig. Då innebär det inte att du är en kaxig och dålig person. Hur man talar har ingenting men hur du är som person enligt mig. Du anpassar språket efter vem du talar med och då kan man inte se hur du är som person iners inne.
Jag hävdar att man ska ta bort gamla ord som inte används i dagens samhälle som tex nummerpresentatör. Det är knappt någon som har en sådant hemma längre och är ute ur den tekniska modet och ordet behöver inte vara kvar när ingen använder sig av ordet. Nya ord som kan vara bra att ha med i ordlistan kan vara ord som har med IT och göra eftersom i dagens samhälle så blir vi mer och mer beroende av ex datorer, telefoner m.m.
Du har många intressanta synpunkter, Ardita. Jag tror att vi har gått mot en trend där vi med nya begrepp försöker få olika yrken att låta lite mer kvalificerade. Men det kanske de har blivit också. Olle Josephsson säger lite senare i sin föreläsning att även yrken som traditionellt inte ha krävt någon direkt utbildning (såsom städare och vaktmästare) idag kräver utvecklad läs- och skrivförmåga. Så kanske städerska inte är en riktigt beteckning på yrket eftersom dessa personer gör mer än städar?
RaderaJag tror att man i ett mångfaldssamhälle måste ha en större medvetenhet kring sitt språk och sitt sätt att tala för att kunna hantera kommunikation i så många olika situationer med så personer som möjligt :)
Det som fånga upp mig i Aftonbladets artikel var att man inte får uttrycka sig i Sverige hur man vill på grund av att människor kan anse att det är rasistiskt och kränkande dessutom kan det leda till konflikter. Många anser att ordet " städerska " är ett rasistiskt ord mot de människor som har det som ett yrke eftersom man kan uppfatta det på många olika sätt t.ex. att det bara är utlänningar som städar för de inte har någon utbildning men egentligen gör man det för tjäna pengar och försörja sin familj. Det är ett vanligt yrke där man också ska ha utbildning så istället för att säga " städerska " kan man använda ordet lokalvårdare som är ett mer ordentligt ord. De flesta människor som unga&äldre brukar ha städning som ett andra yrke t.ex. när man inte har heltidsjobb eller när man studerar så vill man ha extra pengar så städning kan vara ett bra yrke. Det behöver inte nu betyda att man inte är utbildad. Dessutom förstod jag inte vad det rasistiska var med " dagis " och förskola ?. Alla använder ordet dagis vad spelar det egentligen för roll.
SvaraRaderaDet intressanta i den andra artikeln var att de berättade att språk är makt. I Sverige så har man ett standardsvenska som uppfattas att de rika talar de, att de är finast.
Enligt min åsikt så visar inte ord och språk hur du är som person eftersom det finns vissa dagar där man inte är på humör och då brukar man använda slangord och ord som inte är anpassade i samhället så bara för man inte är på humör eller har en dålig dag så innebär det inte är du är en dålig person. Man ska anpassa sitt språk beroende vilka människor man talar med. Men genom att säga sina åsikter och vad man tycker om saker och ting så ska man säga att ord kan berätta det.
Jag anser att man ska ta bort gamla ord som inte används i ordlistan eftersom de är onödiga och är ur modet. Nya ord som kan komma in i ordlistan är förkortningar på ord t.ex. sms, msk- människor. dd- du då osv.
Jag har läst artiklarna och jag tycker att de var mycket intressanta. Dagis och annat brukar man ju säga hur vanligt som helst eftersom det inte finns något racistiskt och ta upp för. Men kanske kan ordet städerska betyda mycket för de som jobbar för det. Att man inte kallar de för lokalvård och istället för städerska kan man tänka sig att det är racistisk? Nja, jag håller med på sätt o vis, de som brukar jobba som städerskor är invandrare och därför känner de att det är racistiskt. Men i dagens samhälle så talar man mycket slangord, och jag tror att man gör det eftersom det är lättare och uttala det när man är med sina kompisar. Mest brukar det vara i stora städer såsom Stockholm, Göteborg och Malmö. Man visar respekt och hänsyn för äldre människor och inte brukar använda dessa slangord då.
SvaraRaderaMånga tar slangord på ett helt annat sätt. Vissa tror att slangord är som fula ord vilket inte är, och det är just det man är rädd för sina barn att de lär sig detta språk. Föräldrar vill ju sitt barns bästa och därför är rädda om de att de inte ska använda dessa ord.
Svenska språket har utvecklats och kommer att utvecklas i framtiden. Det är ju så att ¨gamla¨ord i det svenska ordboken har ersätts med nya slangord. Om man tittar på gamla ordböcker så har det ju blivit så att orden har ersätts med lättare ord.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDet jag fann mest intressant i artiklarna var speciellt utdraget från Aftonbladet där skribenten skrev om hur man inte kan uttrycka sina åsikter för att det kan anses vara rasistiskt, jag håller helt klart med dom detta. För att de senaste åren har Sverige kommit in i en fas där nästan allt i samhället är rasistiskt det finns flera exempel på detta, den tydligaste är just det med pepparkaksgubbe på lucian, som ansågs vara rasistiskt för att den pepparkakan är svart och sådant, alltså sådana små grejer i flera år har ingen ens lagt märke eller brytt sig om sådant, men just nu är de så viktiga, ingen i flera år brydde sig och det är inte ens rasistiskt. Det är just de jag menar att Sverige har kommit in i en fas där mycket anses vara rasistiskt. Speciellt även det med städerskan som de nämnde i artikeln i Aftonbladet själv anser jag inte det är något rasistiskt, men det beror faktiskt på vilket sammanhang man säger det på, ifall man säger det på ett nedvärderande sätt eller något sånt då anses de vara kränkning, enligt mig. Städare anses vara kränkande för att det är ett jobb som man inte behöver betyg och sådant som bara invandrare eller fattiga gör, detta synsättet har vi säkert ärvt från föritiden där sådana jobb anses vara kränkande, men idag så är det inte så utan vi anses de bara vara ett jobb inget MER.
SvaraRaderaJag tycker verkligen att sättet vi talar på speglar oss. Men den finns vissa undantag vilket är viktigt speciellt ifall man talar slang och sådant så är det bäst att utesluta de slangspråket när man är i arbetsmarknaden eller vem mottagaren är.
Jag håller med att vi använder språket och orden för hur vi ser på saker, men när det gäller att om språket visar vem vi är så är det inte sant, för att vissa människor kan tala mycket fula ord och sådant som de använder dagligen, men jag anser inte att de försämrar deras personlighet, språket visar inte vem vi är enligt mig det är samma sak som en människa som har väldigt mycket tattoeringar och ser väldigt "hård" ut det menas inte att han är en dålig människa eller något.
Det finns inga ord som jag saknar eller som saknas i det svenska språket eftersom så vitt jag vet så finns det ett ord för allt, kanske inte för exakt allt för att Sverige har mycket låneord osv.
Men ett ord som jag vill få bort ur svenskan är negerboll istället för chokladboll, jag vet inte om det orden finns fortfarande i det svenska språket men jag har hört det väldigt mycket ute i affärerna speciellt av de lite äldre personerna som lever fortfarande kvar i "det gamla synsättet". Men jag anser ordet vara väldigt rasistiskt.
haha älskar exemplet med tatueringar, väldigt smart Afzal!
RaderaDetta är en mycket intressant iakttagelse, Afzal! "För att de senaste åren har Sverige kommit in i en fas där nästan allt i samhället är rasistiskt det finns flera exempel på detta, den tydligaste är just det med pepparkaksgubbe på lucian, som ansågs vara rasistiskt för att den pepparkakan är svart och sådant, alltså sådana små grejer i flera år har ingen ens lagt märke eller brytt sig om sådant, men just nu är de så viktiga, ingen i flera år brydde sig och det är inte ens rasistiskt."
RaderaVarför tror du att vi kommit in i en "fas där allt i samhället är rasistiskt"?
Jag tror den fasen börja växa fram sakta men säkert från 9/11. Även att vårt samhälle är mycket stort utvecklad, det med yttrandefrihet och de är även lite för över utvecklad. Med ordet över utvecklad menar jag att folket i samhället har börjat använda det för mycket dvs att överdrivna små saker som ingen människa har tänkt anses vara rasistiska.
RaderaDet jag fann intressant ur Aftonblades artikel var hur skribenten tolkar; att sättet vi uttrycker oss påverkar våra konversationer och leder till konflikter. Hon använder begreppet " Så fyrkantiga är vi i Sverige numer." Jag tycker detta är väldigt riktigt. Befolkningen i Sverige är väldigt fyrkantiga på så sätt att alla ska vara samma, tala likadant, klä sig m.m. Man får inte uttrycka sin åsikt i Sverige utan att de ska anses vara rasistiskt och förolämpande. Jag anser att detta är väldigt riktigt eftersom jag tycker att väldigt många överreagerar och tar åt sig mer än väsentligt, och detta leder till onödiga konflikter. Jag förstår att man inte kan använda ord som neger, hora, bögjävel osv, eftersom det är fula ord som är kränkade och förolämpade. Men personligen tycker jag inte att säga "städerska" ska spela så stor roll som det egentligen gör, av vilken anledning ska städerska vara något negativt och varför ska man fundera på något kritiskt när man hör det. Som Anna Anka sade, det är kriminellt att ha en mercedes, man får inte säga att man tjänar bra för att människor kan ta illa upp, om jag ser bra ut och bär diamanter är jag en knarkare.
SvaraRaderaDet jag fann intressant i ämnet "språk är makt" är att ifall man talar på ett formellt och "hövligt" sätt har man makt eftersom man anses vara smartare och bättre. Det artikeln försöker förmedla att vi är våra ord och vårt språk. Jag hävdar att detta är väldigt ytligt eftersom vissa har svårt för att uttrycka sig och då kan det bli olämpligt och dessa anses vara i en "längre" klass, vissa har förmågan att tala och skriva väldigt "fint" och bra. Men till en viss del är det sant att vi är våra ord och språk, eftersom personer som inte kan behärska sig, använder sig av svordomar till t.ex. lärare och det säger en hel del om hur man är som person. Sanningen är att man bemötts på ett bättre sätt ifall man talar på ett formellt vis med svåra begrepp än om ens ordförråd endast består av slangord. Men jag tror på citatet "don't trust words trust actions". Man ska inte döma en människa eller placera den på en viss klass genom språket!
Jag anser att vi inte skall ta bort ord eller begrepp för att jag tycker att vi ska behålla våra gamla och nya ord/begrepp, svenska språket expanderar vilket jag tycker är bra. Vårt språk och ord berättar en historia, som t.ex. att de nya orden berättar att Sverige är ett mångkulturellt land och har utvecklats väldigt mycket.
Jag tror att du har en poäng i att många människor (dock lång ifrån alla) har den mentalitet som du ger uttryck för, dvs att ingen ska vara förmer än någon annan. Och de som sticker ut (som Anna Anka) blir förlöjligade. Jag tror att vi i Sverige har en socialistisk/maxistisk tradition då vi vill att alla ska vara lika oavsett yrke och socioekonomisk status. Detta kanske gör att vi i vår välvilja inte vågar ta i motsättningar mellan olika grupper i samhället och istället med språkliga medel försöker både uppgradera (städerska blir lokalvårdare) och nergradera (Anna Anka blir bimbo) människor så att alla håller sig inom ramen för normen och mittfållan. Hänger du med mig?
RaderaDet som uppmärksamma mig mest i artiklarna var hur skribenten utryckte sina åsikter, det jag förstod med vad skribenten ville komma fram till var att man uppenbarligen kan se hur välutbildad en person är på de sättet man talar och skriver. Talar man på ett "korrekt" vis eller med "fin" svenska så får man bättre syn i människors ögon och då uppstår inte heller några kränkningar på grund av att man är invandrare. Jag förstår vad skribenten syftar på eftersom det är så det svenska språket ser ut från början. Däremot håller jag inte med eftersom ett språk förändras jämt och nya ord uppkommer ofta med invandringen från andra kulturer och speciellt i Sverige som i sin tur är ett mångkulturellt land. Dessutom är det många som anpassar sitt språk till personen man talar med eller själva situationen man befinner sig i just då.
SvaraRaderaDet jag inte förstod riktigt i Aftonbladets artikel var att varför ska man inte säga ordet "dagis"? Vad är det som är rasistiskt med det? Jag håller helt och hållet med om att man inte ska säga "neger". Dessutom lärde jag mig att ordet "städerska" kan uppfattas på ett fel sätt då det låter mer som ett slavarbete, vilket jag inte hade tänkt på förut. Därför anser även jag att ordet lokalvårdare tolkas på ett bättre sätt. Många människor tar åt sig snabbt därför ska man vakta sin tunga och tänka två gånger innan man säger något, annars kan det leda till onödiga konflikter bland människor. Det finns stor skillnad mellan rasistiska ord och nya ord som tillkommer till det svenska språket från andra kulturer. Jag anser att man kan avlägsna ord som kränker människor medan de nya orden ska finnas kvar som en positiv utveckling på språket.
Jag tänker på det Olle Josephsson i sin föreläsning att svenska språket är förändrats ganska lite på senare 100 åren eftersom som vårt språk är skriftspråksbaserat. Jag tänker att det kanske finns en poäng med at ha en standardsvenska som alla kan förstå och kommunicera genom, oavsett variationer i kronolekt, dialekt och sociolekt. Men nu verkar ju denna standardsvenska var ett språk av och för medelklass. Hur gör man standardsvenskan tillgänglig för ALLA?
RaderaJag tror att inte skribenten i den artikel menar att orden dagis och städerska är rasistiska utan jag tror att han tar upp dem som exempel för att visa på hur visa gamla uttryck måste förändras med tiden eftersom de får ny och en vidgad innebörd. Jag tänker t ex på ordet dagis (förkortningen av daghem). Förr kanske man lämna bort sin barn för att de skulle bli omhändertagna när man gick till arbetet men nu är ju dagis mer än bara omvårdnad. Det är ju numera pedagogiskt utbildad personal som lär barnen en massa saker också. Därav ordet förskola.
Jag finner båda artiklarna väldigt intressanta och det finns mycket att säga om dem. Det intressanta ur artikeln "Språk är makt" är då man lyfter fram att alla har ett språk även om det kan se annorlunda och "svenska" kan betraktas olika från en person till en annan. Vad är rätt svenska och vad är fel egentligen? Ibland förekommer två uttryckssätt, vem är det som bestämmer vilken av de två som är "riktig svenska"? Där kommer, som artikeln nämner, vår språkkänsla och logik in. Artikeln nämner att för de som vill förändra samhället kommer språklig makt in, t.ex. samer och romer. Men maktspråk handlar också om att vilseleda läsaren, om det är en text, eller personen/erna som lyssnar när man vill dölja en sanning. Om man råkat avslöja för mycket om något börjar man prata om en massa andra saker och helt plötsligt har den andra personen glömt vad det egentligen handlade om, eller på prov då man är osäker på en fråga då vet jag, av personlig erfarenhet, att man börjar skriva och babbla om en massa saker för att distrahera läraren från självaste frågan och istället få läraren att fokusera på andra saker man kan. Maktspråk handlar också om våra ordval, både när vi skriver och talar. Om man söker jobb t.ex. och skriver sin ansökan med "formell/standard" svenska anses man som mer seriös än den som skriver med "informell" svenska, det tyder på att vårt språk har makt; vilket är synd då man inte döms efter hur man är utan efter sitt språk, för egentligen bör inte ditt språk definiera dig som person utan snarare hur man är i helheten bör vara det som ger "status" eller "makt". Att man också döms genom sina ordval som "typ eller asså" brukar uttrycka människor som osäkra, dock är det här inte heller rätt då som jag sa man inte bör dömas efter vad man säger. Ett annat exempel ur artikeln på språkmakt är om man är mångspråkig; man får plötsligt mer "status" om man kan många språk och det ökar även chanserna för att få vissa jobb, i Sverige är svenska och engelska som gäller då de är de viktigaste språken.
SvaraRaderaArtikeln "Rasism förstör landet" ur Aftonbladet lyfter fram rasism i språk. Där förekommer exempelord som för många är deras vardagliga ord som exempelvis blatte, bögjävel osv. Jag tycker att det har blivit så att man väldigt ofta får vakta sin tunga så att man inte råkar säga något fel och det är inte heller rätt. Självklart bör man inte gå runt och kasta ur sig svordomar som ingenting då det inte är fint, om man t.ex. kallar någon för bögjävel kan andra ta åt sig, men för mig känns det som att språk och ord har blivit ett känsligare ämne än det tidigare varit. So what om någon råkar säga bögjävel? Be bara om ursäkt och gå vidare, man bör inte haka upp sig på minsta lilla ord som anses vara fel för då är det bara sig själv man kan skylla om rasism blivit en del av språk för det är bara vi som tillåtit det att bli så då.
Det svenska språket är ett brett språk med många ord ju som också ständigt utvidgas tack vare, bland annat, den moderna mångkulturen. Man ser att det svenska språket påverkats av olika språk när man kollar på nya ordlistan där många ord kommer från engelskan.
Tack Mona för ett intressant inlägg!Visst är det spännande med hur vi kan använda språket för att utöva och tillskriva makt. Jag tänker på din känsla av att språk och ord blivit ett känsligare ämne. Det ligger mycket i din känsla. Språket är något man i samhällsdebatten idag livligt diskuterar. Detta tror jag beror på att människor har större kunskap om hur vårt språk och våra ord påverkar oss och vårt samhälle. Ditt exempel med uttrycket "bögjävel" får mig att fundera. Tror du att det är så att vi kan råka säga vissa ord och uttryck? Kan det finnas en orsak till varför det just är ordet bög som blir ett skällsord? Är väldigt nyfiken på ditt svar:)
SvaraRaderaIntressant iakttagelse nu har Mona i det du skriver och ger exempel på hur man kan vilseleda och manipulera med språket. Se bara på politiker hur de trollbinder och använder språket för att övermanna sig motståndare. Ibland skapar de nya begrepp för att påpeka på olika fenomen. JAg tror också att personer i beslutsfattande position talar ett mer formellt språk för att inge förtroende. Något att studera vidare i en kommande retorikkurs, kanske?
SvaraRaderaJag tror att det är viktigt att hålla sig från nedsättande ord och tillmälen av alla typer. I ett demokratiskt och multikulturellt samhälle där människor tillhör olika religioner, härstammar från olika platser och tillskriver sig olika sexualiteter. Språket måste då bli mer neutralt och opersonligt för att inte man ska såra och kränka någon i onödan. För den som är homosexuell är ett tillmäle som t ex "bögjävel" ett oerhört kränkande ord. Jag menar att vi har ett stort ansvar för hur vi uttrycker oss i vårt heterogena samhälle och därför bör laddade ord diskuteras.
men också undvikas.
SvaraRaderaJag tycker att artikeln i aftonbladet intresserade mig mest eftersom skribenten skrev om hur man inte kan uttrycka sina åsikter för att det kan anses vara rasistiskt och det håller jag med om. Att vi inte ens kan säga städerska är ganska uppenbart eftersom det anses vara rasistiskt eftersom detta anses vara ett slavarbete. Skribenten nämner även att rasismen är en sorts ideologi, att den påverkar oss alla. En sak kan jag säga : det gör den. Rasismen har påverkat oss i alla drag. Vi kan ta ordet ''neger'' som är en av de allra mest rasistiska orden som jag någonsin upplevt någon säga till någon annan. Ett annat ord som jag hatar är ordet ''svartskalle'', att det är riktat mot de som ursprungligen kommer utanför sverige är självklart, men varför inte hitta på något liknande ord som ''vitskalle''(jag vet att det inte ger så stor betydelse) som riktar sig mot svenska individer? (nu riktar jag inte mig mot någon). Dessa ord som jag nämnde här ovanför är bara några av de ord som jag skulle vilja ta bort från det svenska språket. Jag håller också med om att rasismen tar sönder samhället, att vissa individer känner sig kränkta osv. Att det är förjävligt att folk känner sig trakasserade är väldigt självklart, för att rasismen existerar! Jag menar, vi lever i ett mångkulturellt land och jag tycker att det faktiskt är bra.
SvaraRaderaJag håller med dig, Daniel. Människor måste lära sig att leva tillsammans och se människan bakom alla stereotyper och fördomar. Jag tror att i ett samhälle präglat av mångkultur måste man helt enkelt "vårda sitt språk" och tänka på hur man uttrycker sig för att inte någon ska ta illa upp.
RaderaUnder lektionen lärde jag mig att engelskan har stort inflytande på det svenska språket och man använder mer och mer engelska ord i vardagen. Detta kan vara inflytande från tv,familj,vänner och ens umgänge. Om ens kompisar börjar använda ord som skojigt och kuligt så kommer orden kul nog att försvinna med tiden och man tycker att det blir omodernt att prata på detta viset och då kommer man börja använde orden skojigt och skoj. Tillslut kommer man inte märka det själv att man pratar på ett annorlunda sätt, ens talesätt kommer ens kompisar samt de som står en nära att plocka upp och sedan prata med sina kompisar på detta viset. Tillslut kommer det att komma in i Sveriges ordlista.
SvaraRaderaSom Tjänsteman får man inte använda slang ord eftersom att man ska prata "ren" svenska så alla kan förstå. Alla förstår inte de nya orden som kommer in i samhället, speciellt inte de äldre eftersom att språket har förändrats JÄTTE mycket under de senaste åren.
Dessa skribenter har verkligen lyckats reflektera över språkvariationens betydelse för individen och samhället. Vi präglas ständigt av att definiera vem vi är genom vårt språk. “Språk är makt” jag funderar en stund det finns många olika sätt att uttrycka sig men måste det vara styrt åt ett visst håll för att godkännas som rikssvenska. Jag håller med om man som elev exempelvis har ett rikt ordförråd så är man snäppet högre än alla andra. För de flesta är det en vana att anpassa sitt språk efter mottagaren. Talar man med sin chef så är det de mer finare formella språket som gäller och när man umgås med vännerna kan man prata det vardagliga lite inslag av slang. Att påstå att språket vi använder i dagligt bruk skulle forma vårt sätt att vara finner jag ganska konstigt. Det är samma sak som att säga att ens utseende styr hur långt man kommer utbildningsmässigt. Ett ord som jag skulle vilja ha bort från det svenska språket är svennefierad. Detta ord är en kränkning bara för att man försöker tala på ett bättre sätt eller klär sig kanske som den vanlige svennebananen förnekar man plötsligt man sin etniska bakgrund. Det finns faktiskt många människor som tycker att de integrerar sig väl i samhället genom att följa normen då tycker jag att de ska rätt till att göra det valet. Det svenska språket saknar inget faktiskt bara lite mera känslor involverat för jag kan tycka att jämfört med franskan eller den amerikanska dialekten har vi inget drama. Svenskar är synnerhet är rädda för att ta i exempelvis kan man tycka att det svenska folket generellt sätt inte använder sig lika mycket av kroppen när de talar till skillnad från folk från mellanöstern. Slutligen anser jag att alla språk jag behärskar är en del av min identitet samtidigt är det jag som har makten över hur jag som människa vill bli sedd av andra och inte de.
SvaraRaderaIntressant iakttagelse, Zeinab, att det svenska språket saknar uttryck för känslor och drama. Språket kanske är väldigt korrekt och kanske vi inte har ett så poetiskt sätt att tala om man då jämför med exempelvis arabiskan eller ryskan. Ej heller gestikulerar vi särskilt mycket.
RaderaUnder den här lektionen lärde jag mig mycket om hur det engelska språket har påverkat det svenska språket och säker många andra språk runt i världen också. Ibland kan jag glömma bort vad det svenska ordet på något är men jag vet vad det engelska är, Jag tror detta kan vara för att i dagens samhälle är en stor del av världen uppkopplad till internet och för att ha någon slags riktig kontakt med någon från andra länder måste man kunna prata engelska så det kan vara en av anledningarna till att vi pratat vårt språk med mycket engelska i.
SvaraRaderaJag tror att i framtiden kanske vi allihopa bara pratar engelska, de andra språken kanske långsamt försvinner och då pratar alla i världen samma språk. Men om det verkligen händer tror jag att det är ganska lång tid kvar tills detta inträffar, det kommer att bli en mycket långsam process för världen att gå igenom.
Det som väckte mitt intresse var hur dom ville komma fram till att språk är makt och kan visa i vilken klass människor ligger i. Att " standardsvenskan" är det språket som visar att du är på en högre klass, vilket dom menar att den svenskan som används i medier, arbetsliv och skolan är en mer korrekt svenska. Vem är det som avgör vad som är rätt eller fel ? jag personligen använder mig av dialektala och slangartade ord när jag är med mina vänner men det betyder inte att de reflektera på hur jag är som en person. Oftast att man använder sig av slang ord är för att kunna uttrycka sig på ett mer förstående sätt. I aftonbladet nämner dom " så fyrkantiga är vi i Sverige numer" vilket stämmer tycker jag. Alla måste se ut på ett visst sätt, bete sig på ett sätt och tala på ett speciellt sätt annars ses du som en i en nedre klass och klassas som en person med inte så många möjligheter och är okunnig. Vi måste sluta med att döma och förnedra varandra. Trots att det finns om vi ska kalla det " mal" om hur vi personer ska vara för vi ska betraktas som högre och utbildade personer så förekommer det oftast många missförstånd och personer överreagerar. Det jag vill säga är att som i aftonbladet då man nämner om att ordet "städerska" anses att vara rasistisk vilket jag tycker är överdrivet. Man ska kunna uttrycka sina åsikter och kunna ha sina egna slang ord och förkortningar, så länge man inte går över gränsen till neger, svartskalle osv. Artikeln i aftonbladet säger dom "
SvaraRaderaEller, det kanske vi gör. Lite så där mellan skål och vägg eller när vi är ilskna för oss själva eller om vi har oturen att twittra just då. När dumhjärnan tar över. Misstag sker ju." Vilket är fin förklaring om hur många uttrycker sig fel i fel sekund.
Båda artiklarna var väldigt intressanta, men den jag fann mest intressant var Aftonbladets artikel som är skriven av Fredrik V, varför jag tyckte om denna artikel mest var för att den tog upp ett mycket förekommande problem som man utsätts för många gånger. Man måste välja sina ord, detta var min kommentar efter att jag läst hela artikeln. Man kan inte gå runt och tala hur man vill. 1. Vissa ord kan vissa i samhället ta väldigt personligt, eftersom de har en historia bakom sig som många vill glömma bort.
SvaraRadera2. Många människor såras av ord, och det förstår jag- Ordet städerska är inget jag hade velat bli kallad för. Varför ska man kalla någon för städerska?
Jag tycker att jag det är svårt att ibland välja sina ord, detta togs upp i språk är makt artikel. Man kan säga att om man väljer sina ord så har man makt över sitt språk det är inte så lätt som det låter. Min slutsats angående denna lektionen och dessa två artiklar som jag kommer ha i bakhuvudet och reflektera över framöver är att man måste ha makt över sitt språk, har man det har man makt över andra saker och till sist kan man sakta men säkert börja kontrollera sina ord, istället för att dem ska kontrollera en.